Hitta gnistan igen – En dröm löptur med två Cockers

Den norska canicross-atleten Andrine Skramstad Uthus har tävlat på den högsta nivån inom sporten, ända upp till världsmästerskapet i Spanien 2023. Men den här säsongen tar hon en uppfriskande vändning och återvänder till sina mushingrötter med ett team som överraskar de flesta vid startlinjen: familjens Cocker Spaniels, Ynwa och Alfred.

Långt ifrån de typiska dragraserna visar dessa två små men beslutsamma hundar vad som är möjligt när passion, tålamod och partnerskap möts.

Den efterlängtade drömmen

Andrine upptäckte canicross för fem år sedan med Ynwa, hennes nu sjuåriga Cocker Spaniel. Det som började som korta träningsrundor utvecklades snabbt till en djup kärlek till draghundssporten.

” Det är något verkligen unikt med att springa med Ynwa. Ingen förväntar sig att en hund på 10 kg ska skrika av upphetsning vid start och dra som galen, men det är precis vad lilla Ynwa gör. När jag tävlade med henne drömde jag alltid om att springa med ett tvåhund team med cockers.”

Den drömmen gick äntligen i uppfyllelse i år när det nya tillskottet i familjen, Alfred, fyllde två år. Tillsammans utgör Ynwa och Alfred den duo Andrine alltid hoppats på.

“Inget ger mej mer glädje, känsla av prestation och motivtion än att springa med den här cocker-duon.”

Ett annorlunda sätt att tävla

Efter flera år av tävling på hög nivå med sin tyska pointer Vilje ville Andrine återknyta till det som först fick henne att älska draghundsporten – denna gång utan press.

“Att tävla med andra hundar än pointers var verkligen motiverande för mig. Det tar bort prestationspressen och flyttar allt fokus till att ha roligt och få fram hundens fulla potential. Det är givande att visa att alla raser kan dra och att det arbete du lägger ner ger resultat.”

 

Att börja från grunden

“Ingen av dem förstod särskilt mycket om att dra i början.“

Till skillnad från naturliga draghundar som huskies eller pointers har många raser inte insikten att dra, Men det betyder inte att de inte kan glänsa på spåret

“Alfred hade ett naturligt driv och en vilja att springa, men han blev lätt distraherad, älskade alla vi mötte och ville kissa varannan meter. Så jag la ner mycket tid på att träna honom ensam – korta sprinter och pass som alltid avslutades positivt innan han tappade fokus.

“Med de här två små cockrarna måste jag verkligen jobba för att få fram deras potential. Under träning, tävlingar och vid startlinjen ser jag hur mycket glädje de får av att dra, och det visar vad allt vårt arbete har lett till.”

Värdet av teamwork

“Nu springer de tillsammans som en super duo.”

För att hjälpa sina cockrar att lyckas så parade Andrine ihop dom med erfarna draghundar - en metod som bygger både skicklighet och förtroende.

“Ynwa brukade springa i ett tvåhunds team med en Alaskan husky. Med Alfred behövde jag lägga mer tid och träna mer strukturerat för att lära honom att dra. Senare fick han också springa bakom andra hundar för att bygga extra motivation. Samtidigt som jag jobbade med hans dragdiciplin tränade jag honom gradvis till att springa i team med Ynwa. Nu springer de tillsammans som en super duo”

På tävlingsdagen gav det resultat, särskilt i situationer som krävde snabba beslut.

“Jag var osäker på om Alfred skulle lyssna när jag gav honom kommandot “vänster” medan de andra sprang rakt fram. Då tog erfarna Ynwa ledningen och styrde sin lillebror åt vänster.”

Träningsförberedelsernas grunder

Att dra är bara en del av helheten. Andrine lade lika mycket fokus på tävlingsgrunder som line-out, att passera andra hundar och människor, samt riktningskommandon - för att skapa vanor som ger en smidig första tävlingsdag.

“Ynwa hade redan bra erfarenhet sedan tidigare. Alfred brukade vända sig om under line-out, vilket gjorde ganska mycket trassel med nacklinan. Efter lite träning blev han bättre, men det finns fortfarande utrymme för utveckling. Han behöver också träna en hel del på att passera människor.”

En dröm uppfylld... och en ny tänd

Deras första tävling med scooter gick bättre än förväntat. Cocker – duon sprang med hjärta, fart och gläje:

“Vi hade mycket högre fart än jag trodde, särskilt på en så tung bana, vilket var en stor bonus. Jag märker att Alfred har gjort enorma framsteg den här hösten, och det är så roligt att se.”

Målet är inte att jaga medaljer, utan att jaga glädje.Men ändå växer en liten dröm fram.

“Jag har en liten dröm om att kunna ta dem till Sverige och tävla där, eftersom de har en egen klass för andra, inte typiska draghundar. Kanske tar jag med Alfred till SOC nästa gång.”

Ingen press, Inga förväntningar. Bara kärlek till spåret - och en liten gnista av vad som kan bli.

Follow Andrine’s journey: @andrineuthus