Inne i huvudet på flyballmästarna: 7 lärdomar från Roadrunners comeback på Crufts 2025

Ljuset dämpas. Ett hav av facklor gungar i takt till “Sweet Caroline” som ekar genom huvudarenan på Crufts. Det är ett rituellt ögonblick – laddat med både energi och press. I mittcirkeln står det belgiska laget Roadrunners Beep Beep redo. Deras tidigare segrar har bevisat deras snabbhet, men de minns alltför väl fjolåret då just detta ögonblick, denna låt, distraherade en hund och kostade dem vinsten.

Flyball är ett stafettlopp för hundar. Fyra hinder, en startplatta med boll, en hämtning, och ett nos-mot-nos-byte. Fyra hundar i perfekt synkronisering. Skillnaden mellan seger och förlust mäts i bråkdelar av sekunder. Med fyra europeiska titlar, två FCI World Cup-vinster, ett världsrekord på 14,07 sekunder, och nu en tredje Crufts-seger, sätter Roadrunners ribban högt.

Men i finalen 2025 rasade deras första heat med flera misstag: tappade bollar, dålig start, fel timing. De flesta lag hade inte återhämtat sig. Det gjorde Roadrunners.

Vad krävs för att vinna när allt verkar förlorat?

Vi pratade med Dave Maris, lagkapten för Roadrunners, för att få fram sju kraftfulla lärdomar bakom deras legendariska comeback.

#1 Självkontroll vinner under press

Att vinna när allt går som det ska är en sak. Att stå stadigt när allt håller på att rasa är något helt annat. Det är där skillnaden mellan deltagare och mästare syns.

”Felen staplades i första heatet – startande hunden går igenom starten lite för sent och vi hamnar efter, startande hunden placerar sig fel på boxen där Drogon, vår startande hund, annars är nästintill felfri. En av våra snabbaste hundar, Kyon, gör ett misstag genom att spotta ut bollen för tidigt, följt av ännu en tappad boll från Memphis, vår obligatoriska stamtavlehund som måste springa varje lopp.”

De flesta lag hade tappat fart i det läget. Men Roadrunners vek inte en tum.

”Det kändes som att det glappade ur händerna på oss igen för ett ögonblick, men att vinna under den här pressen är den bästa känslan någonsin.”

Lärdom: Trycket krossar inte mästare – det avslöjar dem.

#2 Strategi slår snabbhet när det verkligen gäller

Att gå in i finalen med sitt snabbaste lag kan verka som det självklara valet. Men när en av hundarna inte presterar, räcker inte magkänslan.

”Ett drastiskt beslut var nödvändigt – vi bytte ut Kyon mot Kookachoo, som fick tävla för första gången sedan sin mammaledighet. Vi valde att minska antalet misstag på bekostnad av hastighet. […] I det ögonblicket märks den erfarenhet vi har från sådana här tävlingar.”

Att veta när det är dags att ändra planen – och ha modet att göra det – är en av de saker som skiljer rutinerade lag från resten.

#3 Falla, Reflektera, Resa sig

Att vara först på pappret betyder inte att segern väntar vid mållinjen. Dave reflekterar över året innan: ”Jag borde ha visat Sepp var flyballboxen och bollen var efter Sweet Caroline, och då hade han utan tvekan varit tillbaka i loppet.”

”När man jobbar med hundar vet man att det inte alltid går som man hoppas – men haka inte upp dig på det.”

Det som spelar roll efter sådana händelser är hur man reflekterar över dem och använder lärdomen för att komma tillbaka starkare.

”Jobba hårt, träna hårt och kom sedan tillbaka och gör ditt bästa.”

Och det lönade sig.

#4 Drivkraft är ingenting utan kontroll

Alla hundraser och blandraser kan spela flyball. Medan de flesta tränas med lydnad följt av belöning, avslöjar Dave att arbetet med whippets och vinthundars jaktinstinkt – snarare än traditionella metoder – ger dem ett strategiskt övertag.

”Vinthundar eller blandraser med mycket vinthundskaraktär är inte de enklaste hundarna att träna i flyball. […] Eftersom vi vet hur man tränar whippets väl, har vi naturligt ett strategiskt övertag – eftersom det är obligatoriskt att ha en renrasig hund i laget på Crufts. I vårt fall är det en blixtsnabb whippet som lämnar alla andra renrasiga hundar långt bakom sig.”

#5 Trygghet bygger självförtroende

Detaljer vinner titlar. Och när man redan har vunnit flera, lämnar man inget åt slumpen. Här är tre sätt som det belgiska laget arbetar in i kärnan inför Crufts:

1. Träna som ett lag: ”Olika kombinationer av hundar tränas så att växlingarna blir tajta och hundarna vänjer sig vid varandra, eftersom vi förväntar oss att de ska kunna korsa nos mot nos i full fart.”
2. Underlagsträning: ”Vi förbereder oss genom att träna på samma underlag som på Crufts – jutagräs kombinerat med tuffspunmatta – eftersom vi normalt alltid tränar och tävlar på gräs.”
3. Arbeta med individuella utmaningar: ”till exempel tajta och snabba vändningar på boxen eller att släppa bollen för tidigt.”

#6 Träna som en atlet

Flyball är en allsidig hundsport som tränar styrka, uthållighet, smidighet och mentalt fokus. Hundarna springer, hoppar, snurrar, griper och reagerar i snabb följd.

”För att hålla hundarna i form och skadefria är det nödvändigt att vi fortfarande är intensivt aktiva med våra hundar även utanför flyball. Vi fokuserar på canicross, bikejoring, vandring och frisbee – på icke-tävlingsnivå.”

Dave betonar vikten av att använda utrustning som stöder den här nivån av driv, säkerhet och precision. Alla hundar i laget använder Rock collar:

”Allt handlar om det ögonblicket då föraren släpper sin kompis i exakt rätt tid för att få ett nästan perfekt nos-mot-nos-byte. Tajmingen måste vara exakt, och det är då halvstrypsfunktionen är ovärderlig – den garanterar ett snabbt släpp av hunden utan att handen eller fingrar fastnar i halsbandet när hunden sätter av i språng.”

Move leash är också en av lagets favoriter:

”När hundarna vet att det är dags att tävla, drar de med all kraft de har. Twistlock-karbinerna är starka och garanterar att hunden sitter säkert i kopplet. Vi har aldrig upplevt att en twistlock-karbin gått sönder under drag från hundarna.”

#7 I slutändan handlar allt om samhörigheten

Det här kan vara den viktigaste lärdomen: Ha kul.

Ha kul med din hund. Ha kul med dina vänner. Ha kul som ett lag. Flyball-communityt har ett unikt sätt att bygga vänskap och sprida glädje – där både hundar och förare är nöjda och lyckliga.

”I slutändan tävlar vi bara för en plastpokal och ett ögonblick i rampljuset. Vänskapen och samhörigheten mellan föraren och hans kompis är det viktigaste – och samtidigt vägen till framgång.”

Vägen framåt

Medan de fortfarande rider på framgångsvågen är Roadrunners Beep Beep långt ifrån färdiga med att tänja på gränserna. Genom att slipa bort millisekund efter millisekund avslöjar Dave deras nästa ambitiösa mål:
”Vi har bestämt oss för att göra det inget lag har gjort tidigare – flyballens enhörning – och det är att sätta ett 13-sekunders heat.”

Följ dem på Instagram för att se när de skriver historia: @roadrunners_flyball

Vill du läsa fler tips och berättelser om hundsporter – och vara först med att få veta det senaste om nyheter och utrustning för din hund?

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev här!